Tegelsmora presentation



Jag har börjat bearbeta kyrkobeskrivningen för att förstå uppbyggnaden och göra ett mer kortfattat underlag till guidning. Samtidigt försöker jag bearbeta mina egna utgångspunkter för att få med dem i ett guideunderlag. Se dokumentet












Här är tre Mariabilder. Den första är Maria i Tegelsmora kyrkas altarskåp. Hon håller ena handen under sitt bröst och ser upp mot Kristus som tronar full av sår. Jag antar att hon föreställer Den ammande Maria som avbildas i skulpturen på Historiska Museet i den andra bilden, men att två olika situationer satts samman. Jesusbarnet har redan vuxit upp, dött och uppstått, fast Maria samtidigt räcker fram bröstet åt honom att dricka. Den ammande Maria har med flykten till Egypten att göra, pilgrimsfärden i Jakobs efterföljd. Den tredje bilden av Maria är en blyertsteckning av Maria och barnet, som verkar vara några år redan och sitter i mors knä. Marias nakna bröst i altarskåpet ser oändligt ensamt ut.

Under Mariavandringarna insåg jag att jag ville ha med flera Mariabilder från Tegelsmora än de som finns i altarskåpet. I vapenhuset finns Maria och barnet, men bildens centrum är väldigt utsuddad. Därför har jag försökt göra en rekonstruktion genom att teckna av bilden,

Thomas a Kempis om pilgrimsfärden

Bild: Solens sista strålar belyser Joakim och Annas möte utanför Gyllene Porten i Vendels kyrka vid vintersolståndet 2005. Foto KWN

O du lycksaliga boning i den himmelska staden! O evighetens klara dag, som ingen natt förmörkar utan den högsta Sanningen städse genomstrålar; dag som alltid är glädjefylld, alltid rofylld, och som aldrig förbyter sin ställning till motsatsen! O att den dagens ljus redan vore uppgånget och allt detta timliga hade tagit en ända! För helgonen lyser den ju i glans med ovansklig klarhet, men för dem som vandra på sin jordiska pilgrimsfärd lyser den endast på ett dunkelt sätt och såsom i en spegel.

Ur Thomas a Kempis (1395-1471) Om Kristi efterföljelse 3:48 (sv ö Johan Bergman 1961) Boken från 1400-talet representerar en väckelse: "Devotio moderna var en humanistiskt influerad religiös reformrörelse på 1300- och 1400-talen som utgick från Nederländerna. Dess mål var innerlig fromhet och aktiv kärlek (till exempel fattigvård)." Wikipedia: Devotio moderna

Möte i Lena - sockenstugan

sönd 4 okt möte kl 14-16 i sockenstugan vid Lena kyrka, Vattholma
  • Vad har hänt? Sammanfattning och erfarenheter
    • Året som gått. Är det en förstudie vi gjort?
    • Augustivandringen
    • Möjligheter
    • Riskfaktorer
    • Hur mycket tid har vi lagt ned hittills?
  • Hur går vi vidare? Planer och möjligheter
    • Projektplaner
    • Samverkan med Helgonleden
    • Konkreta uppgifter med leden
    • Påverkar vårt arbete styrdokumenten på församlings och stiftsnivå
    • Nästa möte

Närvarande: Christina Engqvist, Jörn Johansson, Siw Rang, Rolf Larsson, Kurt W Nyberg, Iréne E. Persson och Erland Söderström.



    Vad har hänt? Sammanfattning och erfarenheter

Året som gått

Kurt visar en presentation som är publicerad i bloggen och har använts på ett stigfinnarmöte i Kårböle. Här presenteras leden som en pusselbit i ett större projekt Helgonleden som diskuterades på mötet i Hälsingland. Ett femtontal delsträckor och alternativa leder presenterades förutom vårt bidrag. Det är centralt, menar Kurt, att kalkylera hur mycket tid församlingarna lägger ned på pilgrimsvandring i dagsläget. Dels kan denna frivilliga eller betalda tid motivera att pilgrimsverksamhet får plats i måldokument som församlingsinstruktioner och strategidokument, dels kan den beräknade tiden i vissa fall användas som motfinansiering när man söker projektmedel. Kurt redovisade även några av de digitala verktyg som visat sig användbara i samarbetet under året. Googles blogg, kartor och dokument för webbsamverkan har varit nyttiga. Även Open Source-verktygen GIMP för bildbehandling och SCRIBUS för layoutarbete har fungerat väl. Det är viktigt att jobba med verktyg som är gratis och tillgängliga för alla om man skall finna generiska lösningar för frivilligt engagemang. Vi har gått in i en process för att skapa en gemensam ansökan om medel för en projektledartjänst under tre år. I den första skissen har en rad möjliga engagemang listats, men ansökan bör stötas och blötas i några ytterligare steg.

Augustivandringen

Formen - Etappernas längd: 20 km är en maxgräns enligt flera deltagare, hellre Vendel-Tensta än att gå vidare till Lena direkt. Besöket i Lena kyrka orkades inte med på kvällen.

Sträckningen: Under sträckan Lena Ärentuna uppstod extrabesvär på grund av regn och yppig växtlighet på de tänkta sträckorna. De stigar som Kurt fann som ersättning upplevdes delvis som obefintliga.

Inkvarteringen: Diskuterades ej

Mottagandet i kyrkan: Det ger problem med att fasta hålltider behövs, som kan vara i konflikt med pilgrimstankar om en rytm beroende av främst de interna omständigheterna. Det är trevligt när vandrarna blir emottagna med klockringning som i Tensta och Ärentuna. Att frivilliga krafter engagerar sig i andaktstund för pilgrimerna som i Viksta är också det en god sak.

Guider: Vandringsledarna kanske själva kan hantera guidning och öppnande om man kan skapa goda rutiner och hjälpmedel för detta. Det skulle göra rytmen mindre beroende av ett strikt schema.

Tidsinvestering: Den mesta tiden som lagts ned har varit ideellt arbete.

Tidsschemat: Viktigt att inte avgå för tidigt. Vi höll på att missa Erland och Gunnar i Gamla Uppsala, när vi bröt upp en kvart före angiven tid.


Innehållet - Fransiskustemat: Fungerade väl och meditationerna var ibland väldigt fördjupande.

Böner: Möjlighet att följa tidegärdsmönster efterfrågades. Det var bra att anpassa vandringsrytmen efter ämpliga rastplatser. Runstenen vid Burunge var en god och inspirerande rastplats, som inte skulle varit med enligt ett strikt tidsbaserat rastschema.

Mässor: Tre stycken, Vendel i Mariakapellet, utomhus strax före Storvreta, avslutningsmässa i Helga Trefaldighet. Det kändes lagom och att vi gick ifrån vinet dag 2, så att mässan blev inställd, upplevdes inte som ett större problem.

Kyrkklockorna: Det kändes som en välsignelse att välkomnas av kyrkklockorna

      (Möjligheter Riskfaktorer Diskuterades inte)



  • Hur går vi vidare?

Planer och möjligheter

Fastevandringar: Christina föreslog att vi ska ordna ett antal fastevandringar längs leden. Det handlar här även om att manifestera fastan i en utåtriktad verksamhet. Pilgrimsvandringen blir en form för detta och motsvarigheter kom vi att tänka på finns i fastevandringar på 70-talet, vilka påverkades av demonstrationstågets form. Vi diskuterade ett preliminärt program för vandringar: 14 februari Fastlagssöndagen: från olika håll som sammanstrålar i Lena kl 16. 7 mars från Vendel efter 11 mässan – Viksta kl 16. 21 mars från Viksta efter 11 mässa till Vendel där Mikaelikören sjunger kl 16. 28 mars från Ärentuna till Gamla Uppsala.


Öppna sommarkyrkor: Vi ska försöka hålla alla kyrkorna längs leden bemannade och öppna under dagtid mellan 5 och 25 juli. Detta är en lämplig uppgift för lekmän och frivilligarbetare i församlingarna. Konfirmander kan också få chansen till sommarjobb med symbolisk ersättning, som i Vendel.


Invigning 6 juni: Erland inledde om planerna för invigningen av leden i samband med Vendelkyrkans 700-årsjubielum. Vi enades om att försöka få biskopen eller kontraktsprostarna att komma och klippa skosnöret. En vandring från Tegelsmora till Vendel med övernattning ordnas av Kurt 5 juni. Efter invigningsgudstjänsten kl 10 avgår en vandring mot Viksta (kl 15) och Tensta (kl 18)

Projektplaner

      Ansökan: Kurt och Erland har skrivit ett utkast till ansökan om medel för ett treårigt projekt. Det handlar om en projektledare och i huvudsak ideella insatser från församlingarna som lokal motfinansiering. Kyrkoherdarna och församlingarnas delegerade för uppgiften tittar på skissen till projektansökan och förankrar i sina pastorat.

      Samverkan med Helgonleden: Under stiftets sammandragning av pilgrimsvänner upptäckte vi att Pilgrimsled i Tiundaland kan fungera som en pusselbit i en större led som sträcker sig från Roslagen till Trondheim via Uppland, Gästrkland, Hälsingland, Härjedalen och Jämtland. Kurt har varit på stigfinnarträff i Kårböle som arrangerats av föreningen Pilgrimstid med fokus på de olika initiativ som kan länkas ihop under Helgonleden vision. Här kan vi finna stöd i utvecklad standard och andras erfarenheter, samt bidra med vår modell i ett samarbete. Kurt sonderar vidare om detta.

      Samverkan med Ingegerdsleden: Kurt har deltagit i ett par stigfinnarträffar som ordnats på Stiftets Hus och Upplandsstiftelsen kring projektet att skapa en vandringsled mellan Uppsala och Stockholm via Sigtuna och Knivsta. Här har vårt sätt att arbeta med utgångspunkt från kyrkor och församlingssamverkan väckt positivt intresse och här finns erfarenheter att dela och lära av. Kurt håller denna kontakt.

Konkreta uppgifter med leden

      Uppmärkning: En aktuell uppgift är att märka ut sträckorna med utgångspunkt från ekonomiska kartan och kontakter med markägare. Målet är att ha en ledsträckning uppmärkt i naturen inför invigningen. Samverkan med andra som har erfarenheter och kanske medel. Kommunerna Uppsala och Tierp, Upplandsstiftelsen och föreningar som Pilgrimscentrum i Vadstena, Pilgrimstid, respektive Pilgrim Sverige är aktuella i detta sammanhang.

Påverkar vårt arbete styrdokumenten på församlings och stiftsnivå

      Tidsberäkning: Kurt väckte frågan om det skulle vara möjligt att uppskatta den tid som lagts ned på verksamheter med pilgrimsanknytning och möjligheterna att en sådan inventering skulle kunna få betydelse för pilgrimsverksamhetens status i församlingsinstruktioner och strategidokument. Vi har möjlighet att utveckla samarbete med Föreingen Pilgrimstid kring en lathund för att beräkna nedlagd tid. Det framstod att ett sådant behov kan finnas bland annat för att ha som grund för projektansökan; det arbetet är intimt relaterat även till styrdokumentens formuleringar.

Nästa möte

      Vi valde att frångå traditionen att mötas på Söndagar. Nästa gång träffas vi i Viksta Torsdag 12 november kl 15-17

Mariavandring Vendel till Tegelsmora

Vandring i Marias tecken

Vendel-Örbyhus-Tegelsmora 20 km
tis 6 och fre 9 oktober.
kl 8 - 17 V
Kurt W Nyberg är vandringsledare bägge dessa dagar
073 073 46 52

- Samling i Vendel 8.10 Buss 814 går från Örbyhus 7.55




Några stationer på vägen

Vendel kl 8-9.30
Marias uppväxt på nordväggen i första travén:
Joakim o Anna, Marie födelse, Marie
Tempelgång,



Maria och Jesusbarnet i koret: Marie förmälning
Födelsen (Birgittas uppenbarelse), Frambärandet i
templet, Skördeundret (se även Joachim Patinir Flykten till Egypten)

Mariaskåpet (242 cm högt, var stod det?)

Maria som mänsklighetens förbedjare på
triumfbågen: Yttersta domen

Kyrkans inriktning mot soluppgången vid Marie
bebådelse enligt den julianska kalendern.
Västfönstret.

Mariakapellet:
De tre mödrarna (Annika Danielsson Almén)
Maria och barnet (medeltidsfragment)


Mässhaken (Eva Douhan Lundkvist)

Vandring 11 km med rast på Tempelberget kl 10.45 – 11.15

Örbyhus kl 12.30 – 14

Maria med barnet (Annika Danielsson Almén)
Maria med barnet i kyrkfönstret (ADA)
Maria Magdalena i kyrkfönstret (ADA)

Maria i tråd och tanke

utställning (Eva Douhan Lundkvist)


Tegelsmora kl 15.30 – 17

Maria som förbedjerska
  • i västväggens tegelornamentik
  • i altarskåpet med blottat bröst (1490-tal)



Pilgrimsmärken med trepass

Heliga Birgitta bär ett pilgrimsmärke som liknar blinderingen över ingången till vapenhuset i Vendels kyrka i en tysk 1400-talstframställning. Den finns avbildad på en hemsida om Birgittas liv. Märket är med största samnnolikhet från pilgrimskyrkan i Wilsnack som var  1400-talets dominerade pilgrimsmål i Tyskland. Märket förekommer även i en annan bild på nätet, som föreställer en engelsk pilgrim.