Mariaskåpet i Vendel

Bilderna: Ett katalogkort från Historiska museet, dokumentationskisser av skåpets målningar Eva Douhan Lundkvist, samt norra korväggen i Vendel foto KWN

Nya spännande nya öppningar uppstod när vi stod inför korets nordvägg i Vendel. Eva Douhan Lundkvist redogjorde för sina undersökningar av Mariaskåpet som troligen haft sin plats där de ornamentala rankorna saknas på väggen. Skåpet såldes till Historiska museet för en krona och är för närvarande placerat i ett lager i Tumba. När Eva studerade och ritade av skåpet fanns det i museets källare tillsammans med en massa andra liknande skåp.

   Vi lade märke till likheten mellan skåpets ornament och kalkmåleriets. Såväl insidans klöverblad som utsidans rankor tycks fortsätta från skåpet ut på kyrkväggarna. Forskare har ansett ornamentiken i Vendel som grundläggande för Tierpsskolans ornament. Det  är väldigt intressant, för det innebär att Mariaskåpet från 1300-talet skulle kunna vara fröet till hela Tierpsskolan. Det ger en ny  utgångspunkt för att söka estetisk enhet inte bara i Vendelkyrkan utan i ett flertal besläktade kyrkor. Här liksom i Tegelsmora är det sakramenten som allting koncentreras kring.

   En av deltagarna pekade på järnkrokarna som sitter på väggen på båda sidorna av tomrummet där vi antar att sakramentskåpets haft sin plats. Kan de ha varit fästen för ett gallerverk eller skrank? Det finns krokar i triumfbågens innerväggar som kan ha haft samband med korskranket. 

Ljus över Jerusalem

Bättre än så här blir sällan forskningsprocessen. Under uppesittarkvällen beslutar jag mig för att fira jul trots allt och reder mig ett bo i lägenhetens röra.  Sen lagar jag mat, målar lite och skriver rim. Jag börjar tillverka julkort på min nya dator. Arvegods och en gammal hårddisk som jag fått blir finfin arbetsdator med UBUNTU 9.10.

Under tiden börjar bilden klarna för mig. Den 18 december fotograferade jag vintersolståndets ljus i Vendels kyrka. Dessa ljusförhållanden inträffade enligt den medeltida kalendern 10 dagar tidigare den 8 december. Dagen helgades som Marie Avelse, och dagen efter är Annadagen. Insikten att detta är en perfekt samstämmighet mellan bild, kalender och belysning kom som en julklapp till mig. Härmed sänder jag den vidare.

Vintervandringar till Vendel

Här är 5 av 6 vandrare från Eriksbergskyrkans pilgrimer som gick mellan  Örbyhus och Vendel lördagen 12 december. I växlande väder från solsken till snöfall gladde vi oss åt frid och fin natur och kultur.  Vi gick en vända över Örbyhus kyrkor innan vi tog skogsvägarna mot Vendel. Vi hoppades få se ljusspåelet i kyrkan, men istället fick vi gå i snöväder sista biten.

När vi rastade på Tempelberget  togs den här bilden.

Nästa gång det blir vandring den här sträckan är 2 januari. Vi går från Örbyhus kl 10 för att få lite bättre chans att se solen i Vendel.  Den här gången kommer en grupp från Roslagen som kärngrupp och alla är välkomna att  haka på.

Vandringskalender vt 2010

för delsträckor av Pilgrimsled i Tiundaland

Den första provisoriska listan. Anmäl ändringar och tillägg, så kommer den att utvecklas.

14 februari Fastlagssöndagen: Vandringar från olika håll som sammanstrålar i Lena kl 16. Från Viksta avgår vi 12.15
21 februari 12.30 Vandring från Örbyhus till Tegelsmora kyrka
7 mars efter 11-mässan: Vandring från Vendel – Viksta kl 16.
21 mars  efter 10-mässa: Vandring från Viksta till Vendel, Mikaeli kammarkör kl 16.
21 mars 9.30: Vandring från Örbyhus till Tegelsmora kyrka
28 mars från Ärentuna till Gamla Uppsala.
5 april 9.30: Vandring från Örbyhus till Tegelsmora kyrka
18 april 9.30: Vandring från Örbyhus till Tegelsmora kyrka
2 maj efter 11-mässa: Vandring från Vendel till Tegelsmora kyrka, vårsånger kl 18
5 juni 9.15: Vandring från Tegelsmora till Vendel
6 juni 10.00 Pilgrimsledens högtidliga invigning med domprosten Annica Anderbrant. Sedan går vandringen söderut till Viksta och Tensta. På det viset firar vi invigningen i tre pastorat.

Hur blev det?

1 januari 10.30: Vandring från Örbyhus till Tegelsmora kyrka där det är musikgudstjänst. En kort visning av kyrkans tegelornament erbjuder jag efteråt. Tre deltagare pulsade i snön.
2 januari 10.00: Vandring  från Örbyhus tillsammans med Pilgrimer i Roslagen som besöker oss, med rast i naturen på Tempelberget och ankomst till Vendels kyrka 13.30. Om det är soligt kommer vi att kunna följa det unika ljusspelet i kyrkan strax före solnedgången. Snöoväder i Norrtälje gjorde att besöket blev inställt. Två deltagare pulsade i snö.

6 januari 12.30: Vandring från Örbyhus till Tegelsmora kyrka. Inställt på grund av 25 minsugrader.

Mina teser om Vendels klöverblad

Foto: 18 dec 2005 ca kl 14 ur Vendeljul, KWN   Välkommen till Mariastudier i Vendels kyrka 18 december  mellan  8.15 och 10.45 så passar det med bussförbindelse från Örbyhus.

1. Enheten mellan olika delar i kyrkobyggnaden är större än jag trott. Det visas av den starka estetiska samstämmigheten mellan kryckkorset på ciboriet från 1300-talet i Tegelsmora kyrka och kyrkans tegelornament, såväl invändigt som utvändigt.
2. Relationen mellan kyrkor är ett intrikat samspel av estetiska element. Tensta och Vendel har västfönster och snedställda strävpelare gemensamt. Dekorativa nischer på Tenstafasaden återfinns i Vendels inre. Detaljer av tegelornament på Viksta kyrkas fasad återfinns på triumfbågens vägg inverterade i Vendel och korset på Södra stigluckans gavelfält i Vendel speglar fördelningen av kryckkors i Tegelsmora kyrkas gavelfält genom att den "norra" korsarmen saknar avslutande krycka.
3. Vendels kyrka har i måleriet anslutit till pingstundret som återges på paten från 1411, genom att apostlarna fördelats runt hela kyrkorummet med varsin del av trosbekännelsen. Anders Alm anger att detta motsvarar en legend om hur apostlarna fick trosbekännelsen till sig och uttalade den under den fösrsta pingsten.
4. En par anomalier i nordväggens Mariasvit drar uppmärksamheten till sig. Lindgrenarna i friarnas händer i trolovningsscenen som motsvaras av Krummedikes sköld över Joakim med ängeln är den ena och den andra är veckningen i linjen under framstställnngen av Herodes soldater i Skördeundret. Vid detta veck uppstår en unik optisk effekt när solen genom det mindre av fönstren på korets sydvägg belyser Herodes soldater och förlorar sin kraft genom att allt mer av fönstret skuggas av en yttre strävpelare. Samma veck har också det en motsvarighet i Marie Tempelgång. Templet markeras i målningen av en baldakin med en kontur som är närmast identisk med vecket i koret. De ligger ungefär i samma höjd vilket stärker samstämmigheten.
5. Vi kan ha anledning att sätta vecket i koret och baldakinen över templet i sammanhang med kyrkans port, eftersom Marie Tempelgång i medeltidens framställningar framställer jungfrun som springer upp för trapporna till ett tempel som liknar en samtida katedral. Detta tolkningssätt ställer nya krav på beskrivningen av Skördeundret.
6. Vecket befinner sig strax till höger om portalen till sakristian som är dekorerad med en trappstegsornerad gavel där ett kors tronar högst upp. På högra sidan räknar jag till 15 trappsteg som det skall vara till det judiska templet i framställningen av Marie Tempelgång. (Lägg märke till att templet i framställningen av Joakims avvisande som inleder Mariasviten har korskrönt gavel.)
7. Skördeundret är placerat över den omålade plats som antyder placeringen av sakramentskåpet och rakt under Jesusbarnet i födelsescenen. Veteåkern har genom det helgade brödet i sakramentskåpet ett direkt samband med Kristi kropp som även återges naken i en gloria i scenen ovan. Eva har berättat att Maria ibland symboliseras av ett veteax, liksom av sakramentskåpet.
8. Under 1450-talet var Wilsnack den dominerande pilgrimsorten i Europa. De hade ett pilgrimsmärke som påminner starkt om klöverbladet över Vendelkyrkans vapenhusportal.  Även om klöverbladet kan vara äldre än Wilsnacks pilgrimsmärke, så ger tolkningen av detta märke en helt ny innebörd åt klöverbladet. När Wilsnacks kyrka brändes under en lokalt krig i Tyskland 1383 klarade sig tre oblater mirakulöst både genom eld och vatten. Den lokala prästen började söka efter oblatasken kallad genom en dröm. Han fann den och tre oskadade oblater som alla hade fått en droppe blod i mitten. Detta mirakel blev ursprunget till ett pilgrimsmål som under mitten av 1400-talet överskuggade Santiago de Compostela i populariet. Det var samtidigt mycket omstritt och många av samtidens intellektuella engagerade sig i kontroversen om miraklets äkthet. Klöverbladet som symboliserar de tre oblaterna blev Wilsnacks märke. Det tillverkades och såldes i stora mängder och för inkomsterna byggdes bland annat pilgrimskyrkan St Nicolaj. En korsformad tegelbyggnad med stildrag som påminner om Uppsala domkyrka.
9. 1450 var det kanske helt naturligt att se klöverbladet i Vendel som en framställning av oblaterna i Wilsnack. Anakronismer var oproblematiska på den tiden. Det visar en framställning av Birgitta i ett tyskt träsnitt från 1470. Hon bär en pilgrimshatt med Wilsnacks pilgrimsmärke. Men hon bär det uppochnedvänt, ty pilgrimsmärket har spetsen nedåt, medan märket i Birgittas hatt har spetsen uppåt precis som klöverbladet i Vendel.
10. Sta Barbara framställd i vapenhusets västra valv bör noteras, eftersom hon associerar till en annan tolkning. Hon spärrades in i ett torn med två fönster, men lät sedan hon blivit frälst sätta in ett tredje till treenighetens ära. I Vendels kyrka motsvaras de tu delade nischerna ovanför triumfbågen i Tensta av tredelade nischer på västfasaden och i östfasadens gavelspets. I detta sammanhang får klöverbladet en merra klassisk innebörd.
11. Framställnigen av Maria med tillbedjande riddare på samma vapenhusvägg visar dock hur måleriet ansluter till arkitekturen. Det är i Biblia Pauperums framställning av Bebådelsen som riddaren Gideon framställs i motsvarande position i förhållande till Jungfrun. Hon betraktades också som den verkliga motsvarigheten till Gideons ulltapp. Framställningen vid ingången till kyrkan antyder att det är en bebådelsekyrka, vilket motsvarar kyrkans orientering mot solnedgången vid Marie Bebådelse enligt den medeltida kalendern. Det är inget unikt att måleriet i Vendel anspelar på arkitekturens egenheter.
12. Med denna bakgrund kan man tolka klöverbladet på Vendelkyrkans vapenhusgavel som en framställning av treenigheten och miraklet i Wilsnack i form av tre oblater.