Mina teser om Vendels klöverblad

Foto: 18 dec 2005 ca kl 14 ur Vendeljul, KWN   Välkommen till Mariastudier i Vendels kyrka 18 december  mellan  8.15 och 10.45 så passar det med bussförbindelse från Örbyhus.


  1. Enheten mellan olika delar i kyrkobyggnaden är större än jag trott. Det visas av den starka estetiska samstämmigheten mellan kryckkorset på ciboriet från 1300-talet i Tegelsmora kyrka och kyrkans tegelornament, såväl invändigt som utvändigt.
  2. Relationen mellan kyrkor är ett intrikat samspel av estetiska element. Tensta och Vendel har västfönster och snedställda strävpelare gemensamt. Dekorativa nischer på Tenstafasaden återfinns i Vendels inre. Detaljer av tegelornament på Viksta kyrkas fasad återfinns på triumfbågens vägg inverterade i Vendel och korset på Södra stigluckans gavelfält i Vendel speglar fördelningen av kryckkors i Tegelsmora kyrkas gavelfält genom att den "norra" korsarmen saknar avslutande krycka.
  3. Vendels kyrka har i måleriet anslutit till pingstundret som återges på paten från 1411, genom att apostlarna fördelats runt hela kyrkorummet med varsin del av trosbekännelsen. Anders Alm anger att detta motsvarar en legend om hur apostlarna fick trosbekännelsen till sig och uttalade den under den fösrsta pingsten.
  4. En par anomalier i nordväggens Mariasvit drar uppmärksamheten till sig. Lindgrenarna i friarnas händer i trolovningsscenen som motsvaras av Krummedikes sköld över Joakim med ängeln är den ena och den andra är veckningen i linjen under framstställnngen av Herodes soldater i Skördeundret. Vid detta veck uppstår en unik optisk effekt när solen genom det mindre av fönstren på korets sydvägg belyser Herodes soldater och förlorar sin kraft genom att allt mer av fönstret skuggas av en yttre strävpelare. Samma veck har också det en motsvarighet i Marie Tempelgång. Templet markeras i målningen av en baldakin med en kontur som är närmast identisk med vecket i koret. De ligger ungefär i samma höjd vilket stärker samstämmigheten.
  5. Vi kan ha anledning att sätta vecket i koret och baldakinen över templet i sammanhang med kyrkans port, eftersom Marie Tempelgång i medeltidens framställningar framställer jungfrun som springer upp för trapporna till ett tempel som liknar en samtida katedral. Detta tolkningssätt ställer nya krav på beskrivningen av Skördeundret.
  6. Vecket befinner sig strax till höger om portalen till sakristian som är dekorerad med en trappstegsornerad gavel där ett kors tronar högst upp. På högra sidan räknar jag till 15 trappsteg som det skall vara till det judiska templet i framställningen av Marie Tempelgång. (Lägg märke till att templet i framställningen av Joakims avvisande som inleder Mariasviten har korskrönt gavel.)
  7. Skördeundret är placerat över den omålade plats som antyder placeringen av sakramentskåpet och rakt under Jesusbarnet i födelsescenen. Veteåkern har genom det helgade brödet i sakramentskåpet ett direkt samband med Kristi kropp som även återges naken i en gloria i scenen ovan. Eva har berättat att Maria ibland symboliseras av ett veteax, liksom av sakramentskåpet.
  8. Under 1450-talet var Wilsnack den dominerande pilgrimsorten i Europa. De hade ett pilgrimsmärke som påminner starkt om klöverbladet över Vendelkyrkans vapenhusportal.  Även om klöverbladet kan vara äldre än Wilsnacks pilgrimsmärke, så ger tolkningen av detta märke en helt ny innebörd åt klöverbladet. När Wilsnacks kyrka brändes under en lokalt krig i Tyskland 1383 klarade sig tre oblater mirakulöst både genom eld och vatten. Den lokala prästen började söka efter oblatasken kallad genom en dröm. Han fann den och tre oskadade oblater som alla hade fått en droppe blod i mitten. Detta mirakel blev ursprunget till ett pilgrimsmål som under mitten av 1400-talet överskuggade Santiago de Compostela i populariet. Det var samtidigt mycket omstritt och många av samtidens intellektuella engagerade sig i kontroversen om miraklets äkthet. Klöverbladet som symboliserar de tre oblaterna blev Wilsnacks märke. Det tillverkades och såldes i stora mängder och för inkomsterna byggdes bland annat pilgrimskyrkan St Nicolaj. En korsformad tegelbyggnad med stildrag som påminner om Uppsala domkyrka.
  9. 1450 var det kanske helt naturligt att se klöverbladet i Vendel som en framställning av oblaterna i Wilsnack. Anakronismer var oproblematiska på den tiden. Det visar en framställning av Birgitta i ett tyskt träsnitt från 1470. Hon bär en pilgrimshatt med Wilsnacks pilgrimsmärke. Men hon bär det uppochnedvänt, ty pilgrimsmärket har spetsen nedåt, medan märket i Birgittas hatt har spetsen uppåt precis som klöverbladet i Vendel.
  10. Sta Barbara framställd i vapenhusets västra valv bör noteras, eftersom hon associerar till en annan tolkning. Hon spärrades in i ett torn med två fönster, men lät sedan hon blivit frälst sätta in ett tredje till treenighetens ära. I Vendels kyrka motsvaras de tu delade nischerna ovanför triumfbågen i Tensta av tredelade nischer på västfasaden och i östfasadens gavelspets. I detta sammanhang får klöverbladet en merra klassisk innebörd.
  11. Framställnigen av Maria med tillbedjande riddare på samma vapenhusvägg visar dock hur måleriet ansluter till arkitekturen. Det är i Biblia Pauperums framställning av Bebådelsen som riddaren Gideon framställs i motsvarande position i förhållande till Jungfrun. Hon betraktades också som den verkliga motsvarigheten till Gideons ulltapp. Framställningen vid ingången till kyrkan antyder att det är en bebådelsekyrka, vilket motsvarar kyrkans orientering mot solnedgången vid Marie Bebådelse enligt den medeltida kalendern. Det är inget unikt att måleriet i Vendel anspelar på arkitekturens egenheter.
  12. Med denna bakgrund kan man tolka klöverbladet på Vendelkyrkans vapenhusgavel som en framställning av treenigheten och miraklet i Wilsnack i form av tre oblater.

Inga kommentarer: