I Ekeby kyrka framställs Kristus som
Allhärskare tronande på en regnbåge över öppna gravar och
människor som sorteras till himmelriket eller helvetet. Motivet är
vanligt i 1400-talets uppländska kyrkor. Men här som i andra kyrkor
finns det särskilda drag som är värda att uppmärksamma. De kan
bidra till en tolkning av bildprogrammet och dess samspel med andra
kyrkors bildvärldar. När vi vandrar mellan kyrkor blir det
spännande att se likheter och skillnader mellan bildmotiv som
förekommer i flera varianter. Vi kan förstå bilderna som unika
bibeltolkningar i en dialog med grannkyrkorna. På så sätt får
vandringslandskapet en fördjupad mening. Vår pilgrimsvandring gör
det möjligt att fördjupa vår relation till Bibeln och Kristus
genom att vi möter andra människors tolkningar. Bilderna på
kyrkväggarna kan tala, när vi ställer frågor till dem ger vi dem
en röst och tolkningsprocessen öppnar nya horisonter. På samma
gång växer vår fascination inför bilderna. Deras skönhet griper
tag i oss när den träder fram som ett yttrande i en medeltida
kristen värld.
Låt oss titta på bilden: I mitten
tronar Kristus. Han är helt klädd och möjligen bär han krona. Han
är inte avklädd så att hans sår visas som i andra framställningar
av motivet. I själva verket är Kristus målad i valvet över
triumfbågen. Det blir ett veck på den målade regnbåge som är
hans tron. Detta skapar en tvetydig optisk effekt. Regnbågen kan
framstå som sedd uppifrån. Gravarna är innanför en mur som
Kristus sitter på. Han har fötterna på et T-format kors. I
Tegelsmora, Vendel, Viksta eller Tensta längs Marialeden har Kristus
ett klot som fotpall. Här är T-korset viktigt. Det intrycket
förstärks av att en ängel i den anslutande valvkappan i sydväst
håller ett sådant kors i betydligt större storlek. I Alunda kyrka
framställs Heliga Birgitta i korvalvet tillsammans med Sta Helena
som bär det Sanna korset. Helena var mor till kejsar Konstantin som
gjorde kristendomen till romarrikets religion. Hon for liksom
Birgitta på pilgrimsfärd till Jerusalem, sökte och fann det kors
som Kristus spikades upp på. Korset blev hennes attribut. Det är
T-format. Birgitta mötte Maria i en uppenbarelse på sin färd till
Jerusalem tusen år senare. Birgitta beskrev i sina visioner om också Yttersta domen i detalj. I Ekeby kyrkas kor på triumfbågens norra insida är Birgitta målad. Framför sig har hon bilden av Maria och Jesus i födelseögonblicket. Han ligger på marken i en ljusgloria och hon hälsar honom: - Min Son, min Herre, min Gud. T-korset mötte pilgrimsvandrare på västväggen i Viksta kyrka 2009. Korstypen anses vara attribut för St Antonius. I pilgrimskretsar ser många det som en påminnelse om Fransiskus, som reformerade kyrkan och predikade fattgidom, fred och respekt för allt i skapelsen. Profeten Hesekiel skriver:
Vi är kallade till omvändelse, till att komma inför Guds närvaro som ett rättfärdigt folk. Gud vill känna igen oss genom att vi tecknar ett TAU på våra pannor (Hes. 9:4).Påven Innocentius III 1215 använde sig av detta tecken vid IV Laterankonciliet. Helige Franciskus var där och tog det till sitt hjärta. Tautecknet är sista bokstaven i det hebreiska alfabetet och det uppmanar oss att vara trogna Gud i våra liv ända till slutet. Tautecknet kom att identifieras med Kristi kors och Franciskus använde det Tautecknet som sin signatur. Läs mer på Gråbrödernas hemsida.
Nu möter vi åter T-korset i Alunda och Ekeby. Sättningen blir ny. Sta Helenas Det Sanna Korset påminner oss om en tidig pilgrimsfärd till Jerusalem. Kanske ska vi se jämförelsen mellan Birgitta och Helena som betydelsebärande. Båda är starka kvinnor i uppsatt ställning som genom sin kärlek till Gud påverkar jordiska härskare. Kanske Sveriges kungar även efter reformationen kan inspireras av Brigittas visioner, iver och kloka insikter.
Inneslutna i bågen under Kristus
stiger uppväckta själar ur öppna gravar. På båda sidor om
Kristus blåser två änglar i basun och nedanför syns Maria i norr
och Johannes i söder. På Mariasidan syns ett högt torn där
människor tittar ut genom valven. Framför tornet en skrivare. I
söder kasts de dömda själarnai helvetesgapet tillsammans med
attributen för deras stolthet. Vi ser ett försvarstorn kastas av en
djävul och en hjälplös människa. Alla dessa figurer hör hemma i
framställningarna av Den Yttersta Domen. Bågen kring de vaknande själarna känns annorlunda när man upplever den som en kyrkogårdsmur. Ett nytt motiv träder in under tidigt 1500-tal i Valö kyrka. Över ingångsporten där framställs Kristus som trädgårdsmästare i en väl inhägnad trädgård (se nedan). Denna inhägnade trädgård blir viktig i den nationella retorikens bilder i den uppflammande striden mellan katolska kyrkan och reformationens anhängare. Bilder berättar mer när de tolkas in i sina historiska sammanhang. Tolkningen är en process där gissningar och undersökningar av materialet samspelar och ger nytt liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar