Fler stavar i Vendel

Bilder: Kryckstav, Vendel Joakimscener, Vendel, Jakob dy, Tegelsmora. Foto KWN

Det finns stavar av olika slag. (Se mer i bloggen) Joakim bär två olika stavar. I Mariasvitens första scen bär han en lång och kraftig ljus stav, men i vildmarken bär han ingen stav alls.  I den följande scenen Mötet vid den Gyllene Porten har Joakim bytt stav. Han håller i en kortare tunnare käpp med tydlig krycka. Käppen är svart, men den har kanske varit lysande röd när målningarna var nya. Det finns varianter av denna käpp i andra bilder. Josef bär en liknande stav i framställningen av Födelsen i koret, en man som släpar på ett kors stödjer sig på en gul käpp med krycka i målningen på trapphuset i nordväst och S Sigfrid har en röd stav över axeln som möjligen har en ljus krycka.

Det är kanske inte betydelselöst att Joakim går ut i vildmarken med tomma händer. Jmfr Matt 10:9-10 där Jesus säger till lärjungarna när han sänder ut dem för att predika: -"Skaffa inte guld eller silver eller koppar att ha i bältet, ingen påse för färden, inte mer än en enda skjorta, inga sandaler och ingen stav."Herdarna som Joakim träffar i vildmarken har långa klubbliknande stavar liggande framför sig. I framställningen av det tionde budordet i norra långhusväggens västra valvnisch bär en herde på en riktig knölpåk. Förmodligen har de samma funktion. Staven med en tung klubbformad ända fungerade som försvar mot vilda djur, men mot en adelsman med svärd och spjut var den sannolikt inte lika verksam. Herden verkar dock vara beredd att försvara sig mot rövaren. Joakim å andra sidan möter herdarna med tomma händer och dessa lyfter inte heller sina stavar mot honom. Knölpåken på bilden i kyrkans andra ända är inte särskilt lik herdestavarna, men det finns en grupp av stavar som är betydligt närmare besläktade. Den stavformade klubba som är attribut till S Jakob d y kallas för valkareklubba. Sådana klubbor användes för att valka ulltyger så att de filtar sig. Herdestavarna med klubbformad avslutning hade flera användningsområden. Man kunde både förädla ullråvara och slå ihjäl fiender med dem.

Jakobsstavar i Vendels kyrka.

S Jakob d ä avbildas på den södra pelaren väster om triumfbågen. Han är fint klädd i en blå mantel och han håller en lång stav i vänster hand. Staven har ett svarvat handtag och påminner om en grupp runstavar från 1600-talet som jag haft tillfälle att studera i detalj. Handtaget och svarvade dekorativa linjer på själva staven tycks märka ut staven som en pilgrimsstav. På väggen intill öster om S Jakob är några tiggare målade med liknande stavar. Framställningen berättar hur S Lars delar ut kyrkans rikedomar till de fattiga i Rom. Vi ser tre skäggiga män med glad uppsyn. Stavarna i deras händer har alla samma form på handtaget. En av männen har träben och de två övriga har hattar som liknar Jakobs. Vi kan fördjupa tolkningen om vi rådfrågar SAOB. Det är Svenska Akademins Ordbok som finns sökbar på webben. Här finns framför allt historiska ord och deras ursprung dokumenterat. I gammalsvenska kan man kalla männen för stavkarlar som betyder tiggare och är ursprunget till det vanligare ordet stackare. Sammansättningen stavkarlsmunk  användes 1555 i Laurentius Petris Postilla med betydelsen tiggarmunk. Pelegrijmom oc androm vanförom, jämställs av Gustav Vasas registrator 1522, citerad i SAOB som anger dessa betydelser av ordet pilgrim: vandringsman, resande, främling, fattig vandrare, stavkarl, tiggare; även i bildligt avseende.

"Pilgrimsdräkten utgjordes af en grå eller brun kåpa
med krage, en staf med två knappar, en väska
("skräppan"), kurbitsflaskan samt en rundkullig
hatt med framtill uppvikt brätte. " (Nordisk Familjebok)

Ett annat relevant ord är Jakobsstav. Egendomligt nog betecknar ordet en käpp med en dold värja, eller kniv, men en annan betydelse är mera spridd. Jakobstaven är en käpp som används av lantmätare. Den har en metallspets längst ner och en hållare för siktinstrumentet högst upp (Se engelsk artikel, samt eng Wikipedia, Bild som visar hur staven används). Det är ett urgammalt redskap som fortfarande är i bruk. De romerska lantmätarna använde denna stav krönt av ett kors som balanserades med vikter för en rad olika uppgifter. Den kallades groma (se bilder), som är en förvanskning av det grekiska ordet gnomon. Den romerske arkitekten Vitruvius beskrev användningen av en gnomon för att bestämma geografiska positioner med hjälp av skuggan vid vårdagjämningen.  I en handledning i praktisk geometri från 1100-talet beskrivs militära, astronomiska och byggnadstekniska användningar av instrumentet. Är det en sådan stav som Jakob håller i handen? Möjligen. Det är i alla fall helt klart att de fransiskanska tiggarmunkarna i sin kyrkobyggarmission hade bruk för jakobsstaven som lantmätarinstrument. Våra medeltida kyrkor skulle inte ha kunnat byggas utan denna kunskap och de instrument som hör till.

Möte i Storvreta

Möte för Pilgrimsled i Tiundaland 14 jan 15-17

1. Rapporter
   
2. Vadstenaresan Seminarium kring Pilgrimsteologi. Det verkar vettigt att resa på måndagen
3. Fastevandringar - den närmaste är 14 februari Fastlagssöndagen: från olika håll som sammanstrålar i Lena kl 16.
4. Kan vi vara värdar för stiftets pilgrimsmöte i augusti 1,5 dag mellan 23-25 aug?
   
5. övrigt

Jag fösöker med en testkarta.


Visa Testkartan på en större karta

En användbar kyrkokarta

De flesta av Svenska kyrkans kyrkor finns upplagda på den här kartan. Den är bra som komplement till egna kartor. Mattias Hallberg som är informatör på Svenska kyrkan i Uppsala har gjort den. Öppna din egen karta i den här så har du tillgång till församlingarnas hemsidor och ser kyrkornas placering.


Visa Svenska kyrkor på en större karta

Introduktion till Googlekartor

Här är strukturen för en två timmars workshop  som jag planerar.

Vi arbetar med att  rita ut en delsträcka av vandringsleden i Testkartan. Då får vi tillfälle att samtidigt diskutera kartläsning, stigfinnande och  prova teknikstödet.


Målet är att vi ska kunna samarbeta i kartor på webben.
- Jag vill visa att det är enkelt att lära sig använda Google-kartor,
- jag vill visa hur man kan använda kartorna för att diskutera och förbättra delsträckor och
- jag vill visa styrkan med att samverka i en öppen resurs

För att komma igång och hitta Googles introduktion och hjälpsidor.

Öppna webbläsaren.
Sök "Google maps".
Klicka på "Google Maps Sverige", i träfflistan.
Kartan visas med en länklista till vänster. Klicka på länken Mina kartor.
Inledningen till en hjälpreda visas. Klicka på länken Läs mer.
Här finns grunderna för arbetet i Google maps, samt guider till olika finurliga användningar.

För att skapa egna kartor behöver du ett Googlekonto.
Att skapa ett Googlekonto tar ett par minuter.

Du kan komplettera din egen karta med andras. Svenska kyrkor är en karta med nästan alla kyrkor i Svenska kyrkan. Den har skapats av Mattias Hallberg som är informatör på Svenska kyrkan.

Så här kompletterar du din egen karta med en sökning i Svenska kyrkor.

Öppna kartan Test

Skriv Svenska kyrkor i sökfältet för Google maps. Klicka  Sök på kartan. Kyrkorna i närheten visas som sökresultat. Men testkartans blåa linje försvinner. Det går att ändra.

Nere till vänster i webbläsarens fönster syns ett plustecken och Testkartan.
Klicka på plustecknet. Bocka för Testkartan i listan som öppnas. Då syns båda kartorna samtidigt.

Tegelsmoras ljus 1 januari

Fredagen 1 januari var det gudtjänst kl 12 i Tegelsmora kyrka och i solskenet projicerades sydfönstren som lysande pelare på nordväggen. Jag tog ett par bilder kl 12.30 och 12.42 . Ur dessa har jag klippt ut predikstolen och sakristians portal med järnkronan i ögonblickets belysning. Vi kan se rörelsen. Men en stund senare rörde sig en skugga över korfönstrets projektion. Det var en trädstam några hundra meter bort, vars skugga genom parallaxeffekten rör sig snabbare än ljusprojektionen från fönstret bara några meter från nordväggen. På korväggen blir det ett spännande ljusspel.

Det finns flera stora fördelar med att vandra på vintern. Man svettas inte lika mycket, det finns inga fästingar och stigarna är inte övervuxna av ogräs. Även om det är kallt är det lättare och tryggare att ta sig fram i vissa avseenden.  Det är en sanning med modifikation. Det är jobbigt att pulsa långa vägar i snö, halkrisken är en annan besvärande omständighet och dagarna är korta.

När man har tur och solen skiner är ljuset i kyrkan oöverträffat under de korta vinterdagarna när solen står lågt. Bara då spelar fönstrens projektioner över nordväggen. Detta ljusspel är fullt av fantastiska möjligheter till rytmiska sammanträffanden.