Jungfru Margareta fyra bilder

Jungfru Margareta avbildas med en drake och en korsstav. Djävulen försökte skrämma henne till underkastelse i en drakes gestalt, men Margareta motade bort odjuret med korset.

Margaretas namnsdag firas 20 juli som i runkalendern är markerad med en drake. Namnet betyder "pärlan".
Mer om Margareta (i Håstads kyrka)
I tre av bilderna har Margareta en korsstav med klöverbladslikanande avslutning. Dessa finns i Vendel, Viksta och framgmentaarisk i Gamla Uppsala kyrkor, medan Margareta i Tensta inte har någon stav, men väl klöverbladsformen i sin krona.

Överst syns Margareta tillsammans med Sta Katarina (Birgittas dotter) avbildad på nordväggen i Viksta kyrkas västparti.
I Vendel därunder håller Margareta draken i famnen och klöverbladskorset i vänster hand.
Sedan följer framställningen från Tensta kyrka oxh slutligen den fragmentariska bilden i Gamla Uppsala som innehåller korsstaven och därför tolkas som en framställning av Margareta.

Jungfru Margareta med drake och klöverbladskors

Det är så roligt att besöka kyrkorna när de är öppna så här på sommaren. Jag letar klöverbladskors och har funnit Margareta med ett sådant i tre kyrkor. I Vendel har hon en liten drake i famnen, i Viksta en större vid sina fötter och i Gamla Uppsala är det bara klöverbladskorset på en stav som syns. I Tensta har Margareta klöverbladet i sin krona. 20 juli har hon namnsdag, som i runkalendern där draken pryder hennes dag.

Ge synpunkter på loggan

På Mötet i Viksta fastställde vi att ledens skall använda klöverbladskorset med sevärdhetskringlan som logotyp. Jag har gjort fem varianter för att göra det möjligt att välja en som är bra, eller komma med nya förslag på mindre ändringar. kommentera nedan eller sänd ett mejl.

Vandring i Vattholma pastorat 17 maj

Bild: klöverbladskors med sevärdhetskringla skapad med vektorgrafik i Scribus. Det innebär att bilden kan renderas i valfri storlek utan att linjerna blir hackiga.

PILGRIMSVANDRING i Vattholma pastorat söndagen den 17 maj 2009. Se mera i inlägget nedan.

mellan ÄRENTUNA, STORVRETA, LENA och TENSTA

texten är utformad av en arbetsgrupp för denna vandring.

Att vandra är en god sak. Att vandra tillsammans är ännu bättre. Och
att få göra en meningsfull pilgrimsvandring tillsammans har många
dimensioner. Pilgrimsvandringen har gamla traditioner. Men många
människor i vår tid har upptäckt pilgrimsvandringen som en gåva och
en lisa både för kroppen och själen. Pilgrimsvandringen berör hela
människan. Både ute i Europa och här hemma i Sverige stakas pilgrimsleder
ut och allt fler människor i alla åldrar vandrar som moderna
pilgrimer kortare eller längre sträckor.
Söndagen den 17 maj ordnas den första pilgrimsvandringen i vårt pastorat.
Den startar i vid Ärentuna kyrka på morgonen, går via Storvreta
församlingsgård, Lena kyrka och slutar i Tensta kyrka i kvällningen.
I varje kyrka hålls en pilgimsandakt, vandrarna får en kort berättelse
om kyrkorna. Vandringen sker efter mindre vägar delvis i tystnad för
att öppna för upplevelse av naturen och inre samling. Man kan vandra
hela vägen, eller bara någon eller några sträckor. Man kan alltså även
börja vandringen i Storvreta eller Lena. Efter vägen serveras mat och
kaffen.

Dagens etapper och tidsschema
08.30 Samling i Storvreta, transport till Ärentuna kyrka
08.45 Berättelse om Ärentuna kyrka
09.00 ”Livet- en vandring” Avfärdsandakt
09.15 Vandring till Storvreta, ca 6 km
11 Pilgrimsmässa i Storvreta kapell
Därefter lunch, berättelse om kapellet
13.15 Vandring till Lena kyrka, ca 8 km
15.15 Ankomst till Lena kyrka, berättelse om kyrkan, eftermiddagskaffe
med smörgås
16 ”På väg”- pilgrimsandakt i kyrkan
16.30 Vandring till Tensta kyrka, ca 4.5 km
18 ”Vid målet” - pilgrimsandakt i Tensta kyrka. Visning av kyrkan.
Enkel förtäring i Sockenstugan. Därefter transport till
Storvreta, via Lena.

Hur gör man med transporter?
Man tar sig med bil eller på annat sätt till Församlingsgården i Storvreta
där samling sker kl. 08.00 - 08.30. Därifrån organiseras gemensam
resa till Ärentuna kyrka. Resande med Upptåget hämtas vid
stationen 8.33. Under dagen ges möjlighet att hämta sin bil i Storvreta,
med Upptåget från Lena (Vattholma) eller med ordnad biltransport
från Tensta. Ingen lämnas i sticket med bilen stående i Storvreta.

Övrigt som är bra att veta om och tänka på
• Det finns en jourbil, som tillkallas om något händer.
• Ha bra vandringsskor på fötterna.
• Var rustad även för regn.
• Sittunderlag är bra att ha, liksom en flaska vatten i ryggsäcken.
• Även en tröja kan ibland behövas vid pauser.
• Vi vandrar inte fort, men inte heller makligt, (ca 4 km/timmen)

Anmälan
För att vi ska veta ungefär hur många som behöver transport och mat
kan du anmäla dig senast 15 maj till Pastorsexpeditionen,
tel 018-366210 eller 366064
Du som själv klarar dina transporter med hjälp av t ex anhöriga eller
med Upptåget sträckan Storvreta-Lena (Vattholma)-Storvreta kan
ändå anmäla dig i förväg för matens skull. Men meddela då, att din
anmälan endast gäller maten.
Under vandringen möter du församlingarnas präster Christina Engqvist,
Åke Eldberg, Gunilla Rödström och Ulf Engström. Berättar om
kyrkorna gör Alf G Lindström och Kurt W Nyberg. Vandringsledare
är Rolf Larsson.
Väl mött till en inspirerande pilgrimsvandring genom Vattholma pastorat.

Klöverbladskors i vapen

Bilderna är båda från Wikipedia Commons

Klöverbladskors har jag lärt mig att det heter, när korsändarna är formade som klöverblad. Det låter fint tycker jag. Församlingarna Östra Ryd och Kimstads församlng i Linköpings stift har klöverbladskorset i sina vapen, sedan 70- respektive 90-talet.

Sedan har jag började arbeta med klöverbladet i Vendel har jag funnit flera exempel som visar att det skulle kunna fungera som en gemensam nämnare för vår led. Jag fann klöverbladskorset på klotet i St Eriks hand på bilden av hans möte med St Olof i taket på Ärentuna kyrka, jag fann samma kors i Sa Margaretas hand under triumfbågen i Vendel och Alf G Lindström uppmärksammade mig på att Vattholma bruk tillverkade klöverbladskors som gravmärken.

Kanske är det Eriks död vid Helga Trefaldighet som gjort just dett kors populärt i våra trakter. Det tycks som om Kimstadvapnet har en St Erikslilja också. Varifrån detta kommer vet jag ej.

en vårgrön logga med åblå kringla

Fotot visar en framställning av den heliga Margareta på triumfbågen i Vendel. Margareta var en av de så kallade skyssdjungfrurna, men även St Eriks dotter hade detta namn. Sålunda kan korsets form vara avsedd att påminna om St Erik. Eller så kan hänsyftningen vara på stiftaren Agneta Eriksdotter Krummedige. Hmm... Margareta avbildas tillsammans med Agnes, den ursprungliga namnformen av Agneta. Agnes betyder "ren" och Margareta "pärlan".

Detta gör det möjligt att se vapensköldarna i norra stigluckan som motsvarigheter till hur vapensköldarna använts i kyrkans målerier. Under valven i långhusets första travé sitter på sydväggen Sten Turessons föräldrars vapen och på nordväggen hans änkas, Agnetas föräldrars vapensköldar. På den södra stigluckan är det förmodligen Kristi uppståndelse som framställs i bilden av den korsprydda skölden som fallit ur sin ram.