En vandringsdag

Bild: Tobokurvan och Vendelbågen. Foto. KWN

Med vandringsgruppen från Eriksbergskyrkan provade vi sträckan mellan Tobo och Örbyhus, med gott resultat. I Tegelsmora kyrka ger skulpturerna av St Olof och St Jakob näring åt vandringstankarna och både fasadornamentiken och altartavlan ger en god introduktion till ett av de viktigaste motiven i kyrkomåleriet i Uppland. Det handlar om Yttersta domen och Deesismotivets sammansmältning. Jesus tronar på en regnbåge med en himlakropp som fotpall och under hans fötter vaknar de döda. Maria står till vänster och Johannes till höger och man kan nästan höra Jesu röst säga: - Se här är din son!

Vi började vandringen på den nedlagda banvallen genom Tobo, en passage som var ökänd och kallades för Tobokurvan. I eftermiddagsskymningen avslutade vi vandringen i Örbyhus kyrka där vi kurade skymning och gladdes åt kyrkfönstret och vävnaden i koret. Bilden är tagen när vi efter besöket i Tegelsmora återkommit till banvallen och närmar oss Örbyhus. I bakgrunden skymtar den blå Vendelbågen.

Vi fick en liten guidning i Tobo av KG Marklund. Han visade bland annat huset där verklighetens Nils Holgersson bodde. Selma Lagerlöv ordnade ett fosterhem för pojken hos en förman på Tobos bruks lantbruk. En smed som bodde i samma lägnhet blev så inspirerad av denna historia att han gjorde en utsmyckad vindflöjel med Nils på sin Akka.

Stora pilgrimsleden hela vandringen

Rolf Larsson:
Förslag till en pilgrimsvandring från Uppsala domkyrka till Vendel (Tegelsmora)

Dag 1. Domkyrkan- Tunabergskyrkan- Gamla Uppsala- Ärentuna (ca 19 km). Övernattning i Ärentuna
Avfärdsbön i Domkyrkan, mässa i Ärentuna eller under vandringen.

Dag 2. Ärentuna- Storvreta-Lena-Tensta (ca 20 km). Övernattning i Tensta
Avfärdsbön i Ärentuna, mässa i Lena, aftonbön i Tensta

Dag 3. Tensta- Viksta- Vendel - (Tegelsmora) (ca ? km)
Avfärdsbön i Tensta, mässa då vi kommer fram. - Upptåget från Vendel hemåt för många.

- Vi går förstås in i alla kyrkorna och beser dem och håller andakt i dem.-

Måltider:
Dag 1. Matsäck tas med, kaffe i temosen under vandringen. Måltid i Ärentuna, ordnad av frivilliga, som också inköper vad som behövs för kommande dags frukost och matsäckslunch( kaffe och smörgåsar).
Dag 2. Frukost i Ärentuna, matsäckslunch och kaffe i termosen under vandringen. Måltid i Tensta,ordnad av frivilliga, som också inköper material för kommande dags frukost och matsäckslunch.
Dag 3 .Frukost i Tensta, matsäckslunch och kaffe i termosen under vandringen. Måltid vid framkomsten efter mässan.

a) Vandrarna medtar sovsäck och liggunderlag, kläder som kan behövas, termos och vattenflaska, Lilla pilgrimsboken.
b) En följebil finns tillgänglig för varje dag (någon som kan rycka ut vid behov, ev också forsla packningen för den som inte orkar bära den till målet för dagen. - Viktigt att gå med lätt packning.)
c) Övernattningsförsamlingen ordnar med frivilliga för kvällsmåltiden. Kanske församlingen bjuder på övernattning och måltid...
d) Kostnader för vandringen torde bli minimala, beroende på om övernattningsförsamlingarna bjuder eller vill ha betalt.

Möte i Tegelsmora

Tegelsmora kyrka, församlingshemmet
Söndag 18 januari 14-16

Vi bjuder på soppa med bröd, kaffe och något gott.

1. Vad har hänt i form av förberedande beslut och förhandlingar?
2. Vandringsplaneringar? Se bland annat Rolfs brev
3. Planering framåt.

mvh Kurt

Sträckan Tobo till Tegelsmora

Kartan ritad efter eniro Soldattorpet och Gärdsgård i Gnöte. Foto KWN

Utgångspunkten är stationen som ligger strax norr om Tobo. Det är en naturlig startpunkt som gör att man slipper tänka på biltransport. Upptåget är framtiden!

Vi går gamla banvallen mot samhället. Här gick tåget förr i världen igenom Tobo, en kurva som bildades för att järnvägen skulle passera nära masugnarna i Tobo och Örbyhus, så att tåget var synligt från slottet, berättar ordföranden för Tegelsmora hembygdsförening KG Marklund. Den så kallade Tobokurvan var farlig och byggdes bort på 1990-talet

I brukets lantarbetarbostäder växte Nils Holgersson upp. Han placerades där av Selma Lagerlöv för att få en trygg uppväxt och jordbruksutbildning. En smed som var hyresgäst senare skapade en skulptur i sin trädgård inspirerad av berättelsen.

Bruksgatorna har många sevärdheter och vi passerar den idylliska miljön där arbeterbostäderna radas upp kring den gamla bruksgatan innan vi kommer till Skala i utkanten av samhället.

Här delas vägarna och vi väljer att ta til vänster mot Sixarby. Vi ska ta av till höger efter en kilometer för att följa en liten skogsväg upp mot ett soldattorp som heter Gnöte.

Därifrån går en fin stig över skogen till Stenlösavägen som tar oss till bron över ån innan Tegelsmora.

Öppen pilgrimskyrka - hur?

Vad innebär det att kyrkan är öppen för vandringsgrupper och individer? Här är ett försök att strukturera några behov och möjligheter för att inleda en diskussion. Ge gärna kommentarer!



Öppettider

• 3-4 veckor samordnat under sommaren, till ex kl 8-18
• vandringsdagar, till ex kl 8-18
• efter förhandsbeställning
• genom att vandringsledare får tillgång till nycklar

Bemanning

• sommararbetande skolungdom från t ex GUC
• lokal pilgrimsvärd, kyrkvärd etc. som bokas i förväg.
  
• vandringsledare med grundläggande kunskap om den lokala kyrkan

Arbetsuppgifter

• Öppna och stänga
• Guida
• Dokumentera, fotografier och dagboksanteckningar
• Informera på webben genom blogg, Flickr etc.
• Ta emot besökares synpunkter och dokumentera dem

VANDRINGSLED I TIUNDALAND

ALF LINDSTRÖM PM 2008-11-18 (redigerat av Kurt)

VANDRINGSLED I TIUNDALAND

Bakgrund:
Rolf Larsson har tillsammans med andra börjat undersöka möjliga vandringsleder mellan kyrkor. Detta har f.n. nu kommit att omfatta sträckor från Tegelsmora till Gamla Uppsala/Uppsala (där går S:t Eriksleden - ToR) och berör alltså Tegelsmora, Vendel, Viksta, Tensta, Lena, Ärentuna (inkl. Storvreta jämte Lyckebokyrkan) och kan via Ulva anhängig göra Bälinge.

På nätet
Bloggen Pilgrimsland...: http://vandringsland.blogspot.com/
Deltagande museipedagog m.m. Kurt Wolmar Nyberg (adr: ku.nyberg@telia.com) har allt efter hand sammanställt texter, bilder, sevärdheter i anslutning till lederna med möjligheter att ”blogga” d.v.s. göra direkta inlägg, ha synpunkter på uppslagsord, göra kompletteringar etc. och meddela tips.


Sammankomster - kl. 14 - 16

hållna: 21 sept. (Lena) 12 okt.(Ärentuna) 16 nov. (Vendel)
planerade: 18 jan. Tegelsmora; 1 mars:Tensta

Sommaren 2009

+ försöksverksamhet: v, 27-29 29 juni - 19 juli
• tredagars etapp-vandring (= hela sträckan)
• endagsvandring (= vald delsträcka)

+ förutsätter:
• samlad information om leder / vägar / stigar
• öppna kyrkor för vandrandets behov
• serviceställen i anslutning till vandringar

+ alltså: > + erforderliga beslut i kyrkoråden

Anm.: Skulle man inte kunna låta resp. kyrkas klockor ringa
någon minut varannan heltimme dagtid när vandringsgrupp
befinner sig inom resp. församling?

Sträckning:
Tegelsmora - Uppsala
med kyrkorna Tegelsmora, Örbyhus, Vendel, Viksta, Tensta, Lena, Ärentuna (Bälinge) Gamla Uppsala och genom alternativa vägval också Församlingsgårdens kapell i Storvreta jämte Lyckebokyrkan.

Litteratur:
Gunilla Rödström tillhandahöll mig den 18 nov.
”Hans-Erik Lindström: Pilgrimsliv. Handbok för vandrare.”


Mina frågor:
Är vandringsgrupper konstituerade?
Är vandringsledare utsedda?
Är verksamheten studiecirkelbaserad?
Är deltagande avgiftsfritt

Sankt Göran i Vendel och drakarna i Assisi

Från det privata till det universella

• Arbeta stegvis och definiera varje trappsteg för sig.

Jag lade märke till de två "ormarna" när jag skulle lämna S Maria degli Angeli i Assisi och i min erfarenhet passar de ihop med rundjuren som flätas samman på de uppländska runstenarna.

Två drakar placerades ofta över de tidiga kyrkornas portaler i Norge och i Sverige använde man runstenarna med sina slingrande ormar som tröskelstenar till kyrkorna, eller som fundament till pelare.

S Maria degli Angeli byggdes över det lilla kapell som användes av S Fransiskus och där S Clara vigdes åt Gud, för att ta hand om de pilgrimmer som strömmade till platsen på 1500-talet (de var 100.000 1582).

Men redan på 1200-talet användes platsen för konvent när fransiskanerna samlades i tusental från hela den Europeiska kontinenten. Där kan vi spåra banden till kyrkorna längs Fyrisån. Ett fransiskanskt kloster fanns i Uppsala. Kyrkorna i Vendel och Lena vittnar också genom berättelserna om S Anna, som dekorerar väggar respektive altarskåp, om att fransiskanska teologiska teman spelade stor roll i Uppland.

De två drakarna på trappsteget blev en privat upplevelse, så stark att jag fångade den med kameran. Nu kan jag konstatera att resan till Assisi satt djupa spår i mig. Jag ser samband som jag aldrig tidigare skulle lagt märke till.

När jag gick med pilgrimsgruppen från Eriksberg, så kunde jag berätta om runstenen utanför kyrkan i Danmark och peka ut färgskiftningarna i stenen som vittnar om att den varit inmurad som tröskel i portalen. Det var en student på en kurs jag höll om runstenarnas estetik som uppmärksammade mig på detta.

När Anna Nilsén höll föredrag om altarskåp och måleri i Lena kyrka berättade hon om S Annas plats i fransiskansk kult. Jag tor att den kanske färgas av berättelserna om S Clara. Det skulle jag vilja titta närmare på. Kanske bilderna av Marie tempelgång i Vendel och Lena har ett släktskap med framställningarna av S Clara. Det är ju inte så att föräldrarna lämnar Maria i templet. Nej, hon tycks rusa fram glömsk av allt annat.

Framställningen av Sankt Göran i Vendel är mycket välbevarad. Här en detalj av ansiktet. I hans berättelse har draken en helt annan roll, men jag undrar om den inte flätas samman med drakarna i den svenska historien och med fransiskanska teman. Det återstår att se.