Sankt Göran i Vendel och drakarna i Assisi

Från det privata till det universella
  • Arbeta stegvis och definiera varje trappsteg för sig.
Jag lade märke till de två "ormarna" när jag skulle lämna S Maria degli Angeli i Assisi och i min erfarenhet passar de ihop med rundjuren som flätas samman på de uppländska runstenarna.

Två drakar placerades ofta över de tidiga kyrkornas portaler i Norge och i Sverige använde man runstenarna med sina slingrande ormar som tröskelstenar till kyrkorna, eller som fundament till pelare.

S Maria degli Angeli byggdes över det lilla kapell som användes av S Fransiskus och där S Clara vigdes åt Gud, för att ta hand om de pilgrimmer som strömmade till platsen på 1500-talet (de var 100.000 1582).

Men redan på 1200-talet användes platsen för konvent när fransiskanerna samlades i tusental från hela den Europeiska kontinenten. Där kan vi spåra banden till kyrkorna längs Fyrisån. Ett fransiskanskt kloster fanns i Uppsala. Kyrkorna i Vendel och Lena vittnar också genom berättelserna om S Anna, som dekorerar väggar respektive altarskåp, om att fransiskanska teologiska teman spelade stor roll i Uppland.

De två drakarna på trappsteget blev en privat upplevelse, så stark att jag fångade den med kameran. Nu kan jag konstatera att resan till Assisi satt djupa spår i mig. Jag ser samband som jag aldrig tidigare skulle lagt märke till.

När jag gick med pilgrimsgruppen från Eriksberg, så kunde jag berätta om runstenen utanför kyrkan i Danmark och peka ut färgskiftningarna i stenen som vittnar om att den varit inmurad som tröskel i portalen. Det var en student på en kurs jag höll om runstenarnas estetik som uppmärksammade mig på detta.

När Anna Nilsén höll föredrag om altarskåp och måleri i Lena kyrka berättade hon om S Annas plats i fransiskansk kult. Jag tor att den kanske färgas av berättelserna om S Clara. Det skulle jag vilja titta närmare på. Kanske bilderna av Marie tempelgång i Vendel och Lena har ett släktskap med framställningarna av S Clara. Det är ju inte så att föräldrarna lämnar Maria i templet. Nej, hon tycks rusa fram glömsk av allt annat.

Framställningen av Sankt Göran i Vende
l är mycket välbevarad. Här en detalj av ansiktet. I hans berättelse har draken en helt annan roll, men jag undrar om den inte flätas samman med drakarna i den svenska historien och med fransiskanska teman. Det återstår att se.

1 kommentar:

Anonym sa...

Hej!
Ärentuna k:a är ju även känt för sina franciskanska drag. Vilket Kilström tar upp i sin bok Franciskanska perspektiv, bland annat kan man se Franciskus stigmatisering i korvalvet.

Är bara nyfiken på om ni kommer ta upp detta på något sätt i er pilgrimsled?